Poliserna: Därför sköt vi Eric Torell

Annons

Efter att Eric Torell riktat sin leksakspistol mot henne sköts han ihjäl.

Det är tre poliser som står åtalade efter att 20-åriga Eric Torell sköts till döds i somras. Eric hade Downs Syndrom och var ute med en vapenliknande leksak när polisen fick larm om en beväpnad man.

När polispatrullen kom till platsen såg de Eric Torell och de uppfattade vapnet som skarpt. Därefter sköt dem.

Expressen har fått tagit del av förhör där de tre åtalade poliserna berättar hur de upplevde situationen. Polisen som åtalats för vållande till annans död, efter att ha avlossat de dödande skottet i Erics rygg, berättar att de fick ett larm om ”en man som rörde sig i området” och som också ”hade visat upp en pistol”.

Polisen fick information om ett pågående ärende om en man som: – … skulle ha tillgång till vapen, sprängmedel och har uttalat att han var villig att skjuta mot polis.

”Ganska kraftig ut”

När poliserna väl kom fram till platsen såg de Eric Torell, polisen säger att Eric såg ”ganska kraftig ut” och att han höll i ett vapen.

– Jag ser att det här vapnet är liksom större, det är inte ett gevär, men det är betydligt större än en pistol, större än vårat, våra tjänstevapen om man säger så, säger en polis i förhöret och säger att han tog ett steg tillbaka för att berätta vad han sett till en kollega och larmade.

– Redan där så märker jag ju att jag har ett visst stresspåslag liksom, säger polisen.

”Känner mig jäkligt trängd”

Polisen säger de stod i en mindre tunnel och att Eric Torell dök upp närmare dem och började gå mot dem.

– Och då känner jag mig jäkligt trängd alltså, mina minnesbilder just ifrån när han kliver in där, jag känner mig rätt överrumplad och det är lite fragmentariska bilder just i den stunden. Men det… det som jag uppfattar då är att jag ser att han fortfarande bär det här vapnet och går emot oss och jag känner mig rädd liksom och jäkligt trängd.

Patrullen ska då ha skrikit ”polis” och tog sig bort från tunneln in mot innergården. Eric följde efter till innegården och då hände allt.

 

– Det första han gör, är att han höjer det här vapnet och riktar mot NN (kvinnliga polisen på plats, reds anm), säger polisen.

– Och då känner jag att nu skjuter han ihjäl henne liksom, så då valde jag att skjuta med mitt vapen mot den här mannen och när jag skjuter, när jag bestämmer mig för att skjuta så, så får jag ju ett kraftigt tunnelseende, om man säger så, jag känner, det är ju, blir extremt fokuserad och jag skjuter och jag ser inte att det får någon effekt på mannen, han står fortfarande kvar med vapnet höjt.

– Så jag skjuter och till slut så, så backar den här killen eller en här mannen och ramlar till marken och jag slutar skjuta och han tappar sitt vapen, säger polisen i förhöret enligt tidningen.

”Vi är tränade att inte sluta skjuta”

– Jag upplevde ett hot med skjutvapen som var akut och då är vi liksom tränade att inte sluta skjuta förräns vi upplever att hotet är borta och det … det är så jag upplever att jag har agerat, säger han i förhöret.

Polismannen säger att han ”bröt” sitt tunnelseende och tittade omkring sig och såg att hans kollegor levde. Han såg att Eric Torell låg på marken och att han hade inte vapnet på sig längre.

Den kvinnliga polisen som Eric Torell riktade sin vapenliknande leksak mot sköt också.

Trodde hon blivit träffad

– Då helt plötsligt så vänder han sig mot mig och riktar vapnet mot mig, och då, då skjuter jag honom, säger den kvinnliga polisen i förhöret.

Hon trodde att hon själv hade blivit träffad.

– Så jag skjuter ingenting mer då utan bara sitter där, eh, alltså försöker bara andas och känner att jag har jätteont i min höft och jag tror att jag har blivit träffad av honom, jag känner bara ok, du är inte så illa träffad du måste fortsätta, alltså jag får prata med mig själv typ bara, fortsätt agera, fortsätt agera, säger hon.

– Det går liksom tankar liksom, det är bara för att du har så mycket adrenalin du, du vet liksom inte vad det är som har hänt så.

Den kvinnliga polisen kom senare fram till att hon spänt sitt koppel för hårt, och att de måste hamnat i kläm när hon satt ner under skottlossningen. I förhöret säger hon:

– För jag har liksom så här, ett rött märke, och det har jag haft flera gånger tidigare också liksom. Men det är väl det jag har känt där när jag har suttit där.

Dela på Facebook